"Vi ligger så förbannat mycket efter i Sverige"

Rubriken kommer från en av de allra mest meriterade inom Svensk handboll. Bekymmer? För lite jävlar anamma och vilja att bli bäst hos de talangfulla spelarna. Storstadsfenomenet är också en betydande orsak för att inte säga väldigt betydande. Mer om det i slutet.

Sverige var världsledande, man började att träna mycket mer fysik än andra och det gav resultat. Sverige var världsledande när man började spela kombinationshandboll. Vad hände sen? Vad händer nu? När agerar vi utifrån konkurrenssituationen med andra länder? Vi vill att ligan i Sverige ska vara en av toppligorna i Europa. Pengarna är inga problem när man få ett världslag för halva Zlatans årslön. Med rätt folk.

Antalet Svenska professionella tränare är snart fler än antalet spelare. Varför? Klart som fan pengar är med i bilden på något sätt, men även tålamodet och den yttersta viljan hos de unga spelarna de företräder. De som blir sura för att de inte får spela i A laget som 18 åring när de

"ju tränar med truppen". Till råga på så blandar sig föräldrar in i debatten och curlar fram ett missnöje. Vips, så är det slut. Spelaren i fråga kommer aldrig förstå vad som krävs när lilla pappa Puh springer och viftar med allt från kalsonger till målade sommarstugor. Vi stockholmare kan ju nöja oss med att räkna hur många "talanger" vi tappat till övriga landet alltså, hur många från 08 spelar i elitserien. Det blir en förvånansvärd snabb läsning. De går att räkna på en hand.

Att som handbollstränare då onanera till att sitt lags coopertestnivå är bäst i stan och hävda att den ska ligga som grund för att mina spelare ska vara med i stadslaget, ja det är patetiskt. Motivatorn då? Grabbarna och tjejerna förstår inte varför de är där. Vet ni det?

Fys javisst, lika självklart som att Dr Hassan inte kan utveckla världshandbolllen med nytt tänk.

Vi måste förändra vårt sätt att se till den fysiska utvecklingen smartare, tidigare och med en annan målbild. Spelarnas egna vilja att göra rätt saker, vid rätt tid och i rätt mängd. I löpspåret vinner vi inga internationella kamper i framtiden. Var så säkra. Vad händer om man säger det till ett lag? "Vad ska vi göra då?", blir deras motfråga.

Hur ser planen ut för att trycka ner förståelsen för VAD som krävs för att bli världsartist inom handbollen? Vem ska trycka ner den till klubbarna och är klubbarna överhuvudtaget mottagliga för standardinbjudningar från förbunden? Hur ska utvecklingen se ut? Egna initiativ från klubbarna är nödvändiga. Vi vet inte, men vi tror på närheten, hemmaplanen, kunskapen och kompetensen att lära ut.

Problemet är att föreningsinvesteringen är tung för de flesta, de som har nog svårt att att hålla näsan över vattenytan för att kunna åka buss till bortamatcherna. Ni ska veta att utbildning oftast inte ens hamnar i budgeten. De som kallar sig elitklubbar ska i alla fall kunna erbjuda lite av det som krävs för en karriär som handbollsspelare.  

Vi har just nu svårt att få fram några nya stjärnor i Sverige.

Ingen i årets elitserie kommer att vara intressant för Danmark eller Tyskland. Kanske på påläggskalv i några år och då genom något utbyte på klubb basis. Varför? Frågar du säger internationella klubbar "I Sverige finns inte mycket, det är tomt". Vad händer? Vem bär ansvaret? Har antalet aktiva minskat i den grad att urvalet urholkats. Det kanske inte bara är Stockholm som har problem med missväxt? Hur ser sanningen ut?

Skylla på media går ju inte heller. Resultaten räknas i idrott och när man gör 200 mål i elitserien kommer Dansken och äter upp dig, i och för sig nu med lite mindre färska wienerbröd pga av krisen.

Nyrekryteringen måste nog vara "ballare", de tänkbara tvåmetersmännen och de stenhårda tjejerna måste känna att handboll är deras sport, deras kall. Dessutom måste föräldrarna veta att det finns en idrott som bygger på rå ärlighet och är fri från individualistiska divor som fuskar.

Isabelle Gulldén åkte på eget initiativ till Kolding i somras. För att få känna på en av världens bästa fys. Vad hände? Vi tror att ni kommer att märka skillnaden i landslag och klubblag. Hennes inställning hette "jag vill bli bäst, jag är villig att göra vad som helst". Där har vi det. Hon fick kritik för sin sävlighet. Tjejen är 21 år och kommer enligt EKh att om 4-5 år vara en av världens mest efterfrågade mittnior i världen. Vi kommer knega för dig, Bollbella!

Åter tillbaka till Storstadsslynglarna. De som är enormt talangfulla i åldern 14-15. Lata, storbjudna och oförstående till vad som krävs.

Konkurrens med annat är stor, de orkar inte stå emot.

Fotboll med polarna i någon korpserie, en skitmatch i fotbollsallsvenskan för att man har årskort eller arbete på någon inneklubb på Stureplan.  

Allt där emellan inträffar, i vissa fall blir man förbannad när man sett att "här har vi en möjlig kandidat för världshandboll". Vem tar ansvar för att dessa blir kvar. INOM handbollen? Du?

Lättja är tyvärr en av de sju döds synderna. Just den egenskapen lider unga i storstäderna av, men det är klart; När lättjan finns även hos tränarna, klubbarna och förbundet, ja då kan man inte anklaga någon ung talang för att välja den lättaste vägen. Man eller mus?

Red hot C

 

Anders

10 september 2010 15:38

Ingen i elitserien kommer vara intressant i Danmark eller Tyskland, det råkar faktiskt vara så att Sverige har en blivande världsmålvakt och inom två är han i någon av dom 3-4 största klubbarna i Europa, Mikael Apelgren i Skövde är den största stjärnan Sverige fått fram sedan Källman o Ahlm.

 

Lisa

10 september 2010 16:22

Du har helt rätt när det gäller bilden av att man faktiskt måste jobba hårt om man vill nå framgång. Inget som curlande fäöräldrar kan fixa.

 

nisse

10 september 2010 16:34

anders!!!! du glömde nog niklas ekberg , carle´n

 

Crazy

10 september 2010 17:13

Vi snackar nutid! Apelgren i Skövde är bra, visst är det så¨. Målvakter kryllar det av och det är Classes förtjänst. Det är cool att vara keeper. Annars i år?

 

Sh

10 september 2010 18:01

Ingen spelare i elitserien är intressant? Jo tjena, haha, Enström, Bliznac,Zachrisson, Tholin, Lönn, Malmö har en del intressanta spelare, thynell o svännel t.ex Kim Ekdahl e kvar and the list goes on!

I löpspåret kan man vinna en hel del matcher, kanske inte i stockholm men i resten av världen.
Taktiskt kunnande skall man lära sig, via tränaren men också eget ansvar.
Det ena utesluter inte det andra.

Vi har inte råd med bättre spelare i Sverige, det är en annan sak. Tyskarna, danskarna osv köper våra spelare som VI utvecklat.
Utveckla spelare är vi fortfarande världsledande i...

 

Inte bara storstäderna

11 september 2010 08:14

Tyvärr är det inte bara ett storstadsfenomen med "tonårsmögel". Det finns i alla landsdelar och värst är det på damsidan där merparten av divisionslagen idag består av spelare födda 92-94. De som tvingas kliva upp i damlaget i den åldern är inte förberedda eftersom det lekts och curlats under u-åren med föräldrar som tränare, som (medvetet el. omedvetet) överlåter på seniortränarna att utveckla spelarna både fysiskt och inställningsmässigt.
Men värst är det med spelarna i den åldern som inte kliver upp med en gång, men som har stor potential, men som behöver några år för att utvecklas (alltså de som ligger rätt i sin utveckling). Dessa spelare har inte tålamodet att träna utan kliver de inte rakt in i a-laget så slutar de och kommer inte i närheten av att få reda på deras fulla potential.

 

Stekarn

11 september 2010 08:55

Flickorna vill hellre ha boyfriend gå på kicks o fila på naglarna, grabbarna vill bli gangsta & få respekt hänga på fekke & bar.

 

Nisse Hult

11 september 2010 08:59

"...och är fri från individualistiska divår som fuskar"

- detta är som poesi i mina öron eller kanske ren handbollsporr...Det är ju så det ska vara....

...men tyvärr går utvecklingen mot det motsatta tror jag och detta uppmuntras av ungdomstränare som vill ha snabba resultat.

Otroligt bra skrivet inlägg av evert denna gång tycker jag samtidigt som jag inte håller med om det där med ungdomarnas lathet och att de skulle skilja sig mellan stockholm och övriga sverige. Där får nog tränare, ledare och förbund ta sig en funderare på vad det kan bero på att spelare som lirat handboll i 10 år plötsligt tröttnar och gör ngt annat. Inte beror det på lathet iallafall. Känner man att man inte utvecklas på jobbet och att man alltid får göra samma saker så kanske man letar efter en alternativ karriär även som vuxen, eller?

 

Nisse

11 september 2010 09:01

...och ja jag vet att jag råkade skriva "divår" och det var lite kul...

 

Brejding

12 september 2010 09:41

En kanonkrönika likt de som var i våras. Du slår huvudet på spiken vad gäller lathet, prioriteringar och oförståelse för vad som krävs.

En handbollsspelare är som bäst runt 30, men hur många har vi som kommer upp i den åldern.

Jag fick spela så lite i år så jag lägger av.....

Handboll är en kampsport, både på och utanför banan.

 

Handbollforever

13 september 2010 08:19

Mycket bra artikel!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

.....det vore väl kul att öppna locket till hösten...

The last one Evert Ekh har tagit fighten om ett öppnare och mer interkritiskt handbollsklimat. Ekh har fått skydda sig mot skurar av sura miner och maffiametoder från såväl förbund, HEH och SDH. Det har varit naturligt då vi själva kastat skit i...

Närmare än så här kommer vi inte verkligheten. Tack för att ni läst, kritiserat, analyserat, tillvaratagit och gjort samma sak.    ...

Stocken fick 1 pinne. Kul för honom och Alingsås. Drott vann rättvist borta mot RIK i en match där det inte fanns några målvakter. -- Sen! Hammarby tofflar dit Sävligahof ordentligt....ja ordentligt eller ordentligt...en boll blev det och det är ...

Ikväll ett dubbelmöte. Ikväll ett dubbelmöte utan TV. Slöseri med dubbelmöten när inte ens Webb TV bemödar sig med att röra på sig för två matcher. Kan det vara så att Sävehof får för mycket TV med tanke på CL och att de kommer få mest TV i SM slutsp...