I andra delar av landet finns det mer halltider, det är inget nytt. Detta medför att man i vissa distrikt har längre matchtider på ungdomsnivå, vilket egentligen helt absurt och ger oss självklart inte något försprång i konkurrens mot andra idrotter.

Jag anser att det måste bli längre matchtid i Stockholm, det går inte att fördela speltid på 2 ggr 10 minuter för en 10-11 åring.

En match varar bara en bråkdel av den totala tid det tar att ta sig till hallen, ladda, värma upp och dessutom sen duscha och åka hem. Är man 10 spelare i ett lag så är den totala matchtiden rent av löjligt liten i antalet procent av nedlagd tid.

Här måste det hända saker genast, vi tappar massor av barn till den tveksamma idrotten innebandy där människor sitter på knä i målet, bara en sådan sak.  Matchtiderna bör alltså justeras uppåt till minst 2x15 minuter både för killar och tjejer från 10 års ålder. Vi kan inte förlora utövare för att kryddan på moset, matcherna, inte blir längre än ett par löpningar fram och tillbaka.

Vi måste få längre tid i hallarna och för att halltiderna skall räcka till så kommer jag här med ett kontroversiellt förslag som det motsatta könet (jag är man) kanske inte direkt hurrar över. Men det bjuder jag på. Jag är ju trots allt en snäll figur innerst inne.

Jag har tänkt på detta länge och min starka övertygelse är att damhandboll inte skall spela 2 ggr 30 minuter, jag tycker att det bör räcka med 2 ggr 25 minuter. På Juniorsidan så bör en handbollsmatch vara i 2x20 minuter på damnivå.

Får vi bort 10 minuter per dammatch får vi också bort massor av knäskador som tjejer drabbas av hårdare av än killar. Den lösa knäskålen orkar inte stå emot när tröttheten kommer och det kan förebyggas när vi minskar matchtiderna för på senior och juniornivå för damerna.  Världshandbollen får här ta sig en rejäl funderare, jag har gjort det och tycker det här vore något att ta en debatt om. Dessutom så spelar fler tjejer än killar både senior, junior och a-flickshandboll så av rent humana skäl så kan inte förslaget betraktas som någon form av diskriminering.

Det är inte tal om det.

Mitt andra förslag är att jag vill tillåta punktmarkeringen igen, det gick bra på min tid och då måste det göra det nu också. Nu vinner man fördelar i tidig ålder på grund av i många fall storlek och lagen bedriver matcher med bara en spelare. Massor av potentiella barn/ungdomar ruttnar och slutar för att välja annan idrott där dem får känna sig mer delaktiga och sedda.

Vi vet alla hoppas jag att handbollen är en idrott i Stockholm och Sverige som i dagsläget kanske kommer på tredje fjärde plats när ungar skall välja idrott.

Många gånger får vi ”resterna” från övrig idrott och kanske inte då de största talangerna för just handboll.

Så bort med punkten och gör flera delaktiga, då får vi större trupper och den 10 åring som blir punktad gör att flera får chansen, mycket fler fördelar än nackdelar kan jag lova. Dessutom krävs mer för hela laget om man ska få in honom/ henne i spelet. Det krävs tanke bakom det alla spelare gör på banan och det är lärorikt.

/ Gollum

Man kan välja var någonstans man vill börja sin resa i denna backe och hur man ska orka ta sig uppför.

När man väl är uppe så går det utför och då måste man ändra sin taktik.

Stockholms handbollsföreningar och förbund är alldeles för kortsiktiga. Visst finns det undantag, men överlag så behövs det tänkas längre än nästa säsong, det saknas helt enkelt långsiktighet. Hur många klubbar sitter just nu och funderar över hur nästa säsong kommer att se ut?
Mål, handlingsplan och uppföljning krävs för detta. Själva genomförandet kräver en ledare som tror och vill. På riktigt.

Det är enkelt att sätta upp mål: Vi skall bli ett allsvenskt topplag, vi skall ta SM-guld, vi skall vinna serien i år, etc, etc, etc. Alla kan nämligen sätta upp ett mål, trots det så är det flertalet av föreningarna som saknar den gemensamma målbilden.

Klubbar och samtliga förbund har idag ingen långsiktig strategi, en vision. Vad vill man åstadkomma? Långsiktigt eller kortsiktigt? Man är man farligt ute. Risken för fiasko är väldigt överhängande redan innan domaren har blåst igång säsongen.

 Vad har Stockholms handbollsförbund för mål och vad har man för vision? Trots att jag varit aktiv inom handbollen i Stockholm under mängder av år vet jag inte det, har ingen som helst aning faktiskt.

Vill man inte, kan man inte eller orkar man inte förmedla det utåt? Om man inte vill någonstans så kan man inte starta någon resa. Då åker man bara runt i cirklar.

Motpolen tycker jag är Sävehof IK. Det första som möter en på deras hemsida är en snygg layout och högst upp under fliken ”Om klubben” står föreningsidé och vision. Lär av detta ni andra:

Vision Sävehof:
”IK Sävehof skall vara Nordens ledande handbollsförening såväl när det gäller sportsliga resultat som socialt ansvar.”

Ett företag har satt ut sin affärsidé och det ekar rakt igenom – alla vet målbilden.

Jämför denna vision med: ”Vi skall ta SM-guld 2014”. För mig är det ett delmål och den stora frågan jag ställer mig är vad det där SM-guldet leder till.
Om man nu har satt upp ett mål, långsiktigt och kortsiktigt så återstår det att göra en plan. Kalla det vad ni vill, men man måste ha en plan för att ta sig dit man vill. Utvärdera sedan planen och ställ er frågan vad är det som gör att vi lyckas?

”Hur vill vi att klubben skall se ut om fem år”
Kan inte alla handbollsklubbar i länet ta upp denna fråga på nästa styrelsemöte?  Många skulle säkert säga att de vill att de skall se ut precis som det gör idag, vilket är helt OK. Alla skall inte bli elitföreningar. Andra kanske skulle få en liten tydligare bild om vad som krävs i form av arbetsinsatser, struktur och ordning.

För att förtydliga vad jag menar så skall jag ta ett konkret exempel;

Stockholm har ett problem som vi dragits med i många år nämligen att vi har för få domare i distriktet. Detta medför att för många domare får döma en nivå de inte är kompetenta för. Det i sin tur skapar irritation hos spelare och ledare och frustration hos domarna. I mitt tycke en ohållbar situation. Vem bär ansvaret och hur kan man lösa det? Genom att klaga i debattforum eller genom att nitiskt jaga dem som bär ansvaret, i detta fall förbundet

Rätt; ”Vi skall inom fem år fördubbla antalet aktiva domare”

Fel: ”Det behövs fler domare alltså! Det här går inte, skriv ett mail till alla och säg det”

Hur; ”Vi skall bygga ett arbetsklimat och en utbildning som gör att fler vill bli domare. Vi skall arbeta tillsammans med föreningarna för att få fram fler domarämnen och därigenom skapa konkurrens som gör att vi kan ställa högre krav på oss själva vid tillsättningen”

Handlingsplan: 

Vi skall …
                             Vi skall …
                             Vi skall …
                             Vi skall …
                             Vi skall …

Tyvärr är jag inte kompetent nog att säga vad som skall göras på detaljnivå men en start är att domar kommittén i alla fall på ett tydligt sätt sätter ner foten och säger något som gör att föreningarna inte har en chans att slingra sig genom att säga ”det är ingen som vill bli domare, vi har frågat”.

Man får vad man förtjänar brukar det heta, i detta fall får vi garanterat ännu större problem om några år.  Så, Stockholms handbollsförbund! Ge oss en tydlig målbild med bakgrundsproblematiken utifrån er vardag, beskrivet på ett sätt som gör att det blir allas ansvar. Det är ni som håller i taktpinnen, ni bestämmer.  Låt det bli ballt att bli domare, ge dem gratis domarkläder från en sponsor, bötfäll ledare som beter sig illa mot unga domare, gör en domarresa, ta hjälp i utbildningsupplägget externt. Förklara varför det är viktigt för framtiden. Agera med en långsiktig plan för domarutveckling och mata föreningarna med denna målbild så kanske vi om några år kan ställa högre krav och verkligen få bort de som faktiskt inte platsar, ens på någon nivå.

 Ja nu fick ni lite att jobba med, dessutom också denna önskan i text via e-mail tillsänt er under måndagen. Då kan ni inte komma och säga att ni inte läst den.

Batman

Vi på SEvert Ekh kan påstå att vi tillsammans har en enormt bra bild över handbollsstockholm. Under en lång work shop i förra veckan när grunden för stockholmshandbollens opinionsbildning lades började vi med tankarna om var de fåtal kronor som elitlagen i Stockholm faktiskt har att röra sig med, ska läggas för att det ska ta fart.

Den stora "idolen" i Svensk Handboll, alla kategorier är Sävehof, helt i en klass för sig vad gäller struktur och ordning, Vad fick dem att gå från liten till den största och mest framgångsrika föreningen på herr och damsidan sammantaget?

Grunden lades av, enligt oss, Svensk Handbolls viktigaste och mest inflytelserika gestalt, Herr Stefan Albrechtsson. Ett idogt arbete som också avlönades medförde att man successivt kunde ta på sig större kostymer. Man sjösatte Partille Cup som idag är maktfaktor i världshandbollen. Det är svensk handboll i världstopp som alla vill efterapa. De var först och är nu störst, med en orimlig möjlighet för någon att säga emot.

Partille Cup ger pengar och organisationen kunde därmed utvecklas till att innefatta fler personer. Fler starka personer som blev till ett "företag". Där klämmer skon på alla möjliga ställen i flertalet av föreningarna idag. Vi är inte marknadsmässiga för 5 öre helt enkelt. Vi har inte förstått spelplanen vi befinner oss på. Allt går inte som förr och idrotten måste helt enkelt tänka om i allmänhet, handbollen i synnerhet.

Vi kan inte tro att vi har något att erbjuda så länge de människor som finns i föreningarna inte kan avlönas på ett betryggande sätt. Grunden måste vara stabil annars svajar det snart. 

Börjar man där så finns den långsiktiga planen som ska generera íntäkter till klubben för att anställa fler. Det är som att starta ett företag. Hönsgården finns alltså inte bara i förbund, den är ett utspritt fenomen i hela handbollssverige.

Om man ska satsa elit måste några hörnstenar läggas tillrätta på en plats med stabil grund. Det kan handla om att en kommun är ovilligt inställd till elitidrott eller att underlaget och intresset i närområdet är stendött eller i alla fall mindre intresserat.

Det går inte att bygga elitlag utan organisation och förankrat stöd från närområdet. Det är en omöjlighet och en utopi.

Vad Stockholmshandbollen måste göra är att, för att citera min kollegas tidigare inlägg, finna en tupp. En tupp som leder regionens satsning tillsammans och inte emot klubbarna. Klubbarna i sig måste förstå innebörden om deras ideelllt arbetande och handbollsälskande ledare, spelare och hjälpredor även i framtiden ska få titta på elithandboll i regionen.

Återigen, Hammarby, Djurgården och Tumba. Ta första steget mot en bredare lösningar mellan föreningar och förbund, arbeta för elitahandbollens existens. Visa att organisation går före dyra spelarkontrakt och misslyckade satsningar.

Skapa den organisation som krävs för att regionen ska lyckas, bjud in till bredare dialog, ställ er upp och ropa tillsammans. Utan er händer ingenting, är det någon som säger emot? När hände det något i handbolls Stockholm senaste som medförde en tillväxt eller ett gemensamt projekt och som också kom framåt.

Detta kan låta banalt men utan de klubbar som faktiskt varit eller är i eliten så stannar handbollen för gott. Vill vi det? Skulle inte tro det.

Högaktningsfullt till er alla i Stockholmsregionen.

Devil

"Att springa som yra höns", ja det är Svensk Handbolls största problem just nu.

Det verkar inte finnas någon som helst tydlig bild av var vi är på väg, vem som gör vad och vilka fokusområden som är viktigast. Att säga att det är organisatoriskt kaos är fel, de gör vad de kan och vad som ålagts dem. Vi hävdar att kompetens- och glödavsaknad ligger mer rätt i mun. Var den meningen inte svenskt språkbruk så ber vi om ursäkt.

Vi anser att det saknas tillräckligt starka och medialt uppmärksammade ledare för Svensk handbolls resa in i framtiden.

Är det någon som tycker något annat? Ställ er då frågan om hur mycket våra "gubbar" syns i den dagliga debatten? Hur många artiklar i media får handbollen? Jämför med fotbollen och ishockeyn, vi är akterseglade med flera tusen sjömil. Innebandyn kommer att gå om oss var så säkra. Så, vad göra?

In med en tupp, en fäktandes och brinnande tupp som tillsammans med våra största profiler skapar en handbollsfeber långt mycket värre än under 90 talet. 

Vi har en sagolik fördel att ha en förbundsordförande som är massmedialt uppmärksammad men Hans Vestberg kan inte göra jobbet, han har inte daglig tid. Det förstår alla, eller vill alla förstå. Är man koncernchef på Ericsson ska man också ha en eloge för att man vill lägga sin lilla lediga tid på den idrott man älskar.

Nytänkandet inom Svensk handboll är ingen sanning, vi ärfortfarande  kvar i 90 talets framgångsrecept fast med 80 talets svartvita profil.

Det håller inte. Det är samma personer i ledning då som nu och det är ett tecken på handlingsförlamning från alla Sveriges handbollsutövare. Ingen orkar men alla vill.

Hur växlar vi upp och vem ska leda arbetetet på bred front. Kommunikationen med klubbarna är obefintlig och man gömmer sig för omvärlden. 

"Accepterar vi att mossan sitter kvar kan vi inte klaga"

Det vet vi också, därför måste vi skapa opinion för förändring. Det är vår mission. Inte bara för stockholmshandbollen, utan för vår nationella konkurrenskraft som idrott.

På Facebook skapar vi nu gruppen Svensk Handboll söker en tupp där vi vill att du också är med och säger din åsikt. Ingen åsikt är fel och den behövs mer än någonsin. Alla ungtuppar är självklart välkomna.

Fördelarna med sociala medier är den att vi snabbt kan lägga fram förslag om förändring med flera starka argument och starkt engegemang.

Vårt nästa steg är att finna företrädare som kan bära fram detta till förbundsstyrelsen, en tupp med riktig kam.

Ju fler som är med, ju större chans är det att handbollen börjar leva ett starkare och mer välmående liv, inte bara på elitnivå.

Tuppen i hönsgården har också för lite "höns" att tillrättavisa så det är självklart lika viktigt att få in nya hönor med mindre grånande fjädrar istället för småtuppar som står i ett hörn och pickar med näbben. Helt färglösa.

Är du en tupp? eller känner du någon som inte är för feg för att vilja förändra svensk handboll med omedelbar start. Ge oss numret eller mailadressen så tar vi kontakt.

Allt sker såklart med den anonyma hatten tills dess vi anser att det är tillräcklig substans i vårt framförande.

Redaktionen för Svensk handboll mot framtiden

   Född 1900 - ännu levande....

Ibland förundras man över varför föreningar försvinner men idag skrev 110 åringen Swithiods ordförande att "Switte" har fått en ny hemsida(om än under uppbyggnad) På den sidan ser man att föreningen lever vidare med yngre lag. Detta med välkända profiler som gör allt för att Switte ska leva vidare. Ett handbollsarv att förvalta och det tycker jag klubben och dess eldsjälar ska ha en stor eloge för...

Swithiod är en förening som sitter inristad i handbollshallar runt om i Stockholm och det är ingen som är gladare än Stockholmshandbollen inte minskar i antalet klubbar. Det har varit för mycket av den varan. Det räcker med att många inom Stockholm hånade föreningen när det faktiskt var tvungna att lämna Din Div 1 plats tidigare denna säsong.

Var är då anledningen till att det inte går inte att starta en handbollsklubb i Stockholm? Jo, därför det finns inga hallar att trycka in sig i. Där har ni problemet, kära handbolls 08:or....det spelar ingen roll, så är det.

Tack Stefan Hjortenbo, Swithiod, för att du orkar, en eldsjäl i handbollens tjänst.

Tips

Hammarby: Stockholms enda elitförening får kanske beskedet om degradering inom kort. Vore förödande. Oavsett så kommer det att hända en hel del.

Albin till utlandet, annars Lugi som tappar Forsmoo

Pilfalk tar modelljobb och slutar med handbollen

Åström lägger ner som tidigare sagts.

Jens E flyttar hem för han får inte lira.

Jimmy Karlsson, trappar ner i Skånela

Erik Höglund till ny klubb, möjligtvis YIF som måste ersätta Ekberg.

Daniel Båverud och Fredric Pettersson proffs i Danmark/Tyskland

Ungtuppar fyller på från Täby/Jr samt Viktor Östlund som är het.

Tufft år med strama tyglar men Hammarby måste leva vidare, viktigt!

IFK Tumba. Bättre ekonomi dock långt från elitseriemässig(vad det nu är)

Kan inte tänka mig att kvalet till elitserien klaras av. Skulle det ske så blir det svårigheter rent ekonomiskt och organisatoriskt. Dessutom med damer som kostar mycket mer i Allsvenskan. Jobbig sits i en idrottsovänlig kommun.

Behåller truppen intakt, söker komplement och unga spelare från hela landet.

Freiman tydligen kontrakterad ytterligare 1 år, sen blir det svårt att behålla honom.

Frågetecken kring tränare Kardell. Stabil Allsvensk, ung trupp tippas.

Djurgården IF - nya i Allsvenskan - nya krav

Ökar träningsdosen. De äldra spelarna, Patrick och Roger Järeholm lägger av.

Behöver 3-4 bra spelare för att hänga kvar utan kval. Ett fåtal spelare håller Allsvensk klass, de som gör det är Olof Johansson, Timmy Sundin(som H6 men om han tränar bättre), samt någon keeper. Brun har spelat Allsvenskan tidigare och bör klara av det rent fysiskt. Båverud till skånela? Petter får räknas som 1:a M6 och kan blomma ut ännu mer. Rätt inställning finns där.

Sonny "the man"  bör lägga av och börja jobba för handbollens mer kaxiga attityd och få mer rubriker. Det är en viktigare mission att berätta om för sina barnbarn än att sega på i Allsvenskan. Tips Sonny!

Rimbo HK - kanske och förhoppningsvis i Allsvenskan genom kval

Får det svårt i Allsvenskan med truppen idag. Svårt att värva spelare till Rimbo. Som att flytta till ny stad. Underifrån kommer inte att hålla. Lever på ett par spelare.

En frisk fläkt dock.

Skånela IF - guldgruva

Kan bli obesegrade nästa år om Jimmy Karlsson och båda Östlundarna väljer märsta. De står för någonting där ute. Ser gärna en uppgradering !

Märsta vakna upp. Ni har en guldgruva av spelare!

Silwing Troja - nedre regionen av division 1

Får svårare och svårare. Inga unga spelare då laget saknar verksamhet som föder seniorspelare. De som inte får plats i Djurgården eller Tumba bör välja denna förening. Men bara om de slutar att tala om hur och med vilka spelare man ska spela med i nästa match.

HK Tyrold - bör slås i hop med Tyresö

Fin försörjning och bra ledare. Dessutom en röd(grän/vit) tråd genom leden. En klubb som tagit över i tyresölandet. Här bör man slå ihop Tyrold och Tyresös A lag och verkligen satsa på kvalitet. Först då fungerar det. Nytt namn: Tyresöpojkarna

Tyresö IF - dekisklubb som måste agera

Har några riktiga talanger. För lite drag i föreningen och för få ledare av kvalitet. De tre-fyra bästa spelarna tillsammans med motsvarande i Tyrold skulle bli topplag i division 1. Gör något!

Lidingö SK - kommer sist nästa säsong

Hänger kvar på ett berömt hår. Får det lika svårt nästa år då spelarna har för dålig träningsinställning. De bästa kommer att lämna för Djurgården/Tumba och sen blir det som kommer underifrån för tunnt. Faller ur nästa år.

Täby Handboll - ovisshet att inte veta vilket ben man ska hoppa på

Brask och Mattsson gnetar vidare i tron om Hammarbys stöd. Farligt men intressant. Förslaget är att stå på egna ben och skapa vision och mål för TÄBY. Ett hett företagarklimat bör gynna. Spelarna av kvalitet tillhör Hammarby och tvingas nog nästa år spela permanent i HIF, oavsett var de befinner sig.

Har vi sagt något olämpligt? Bra !